Vägen mot en konstruktiv debatt om gängkriminalitetens demografi
Socioekonomisk status fungerar inte som förklaringsmodell för gruppskillnader rörande kriminalitet.
Tidskriften Bulletin publicerade nyligen en genomgång av de dömda gärningsmännens bakgrund från gängrelaterade mord under 2022 (Bulletin, 2022). Resultaten indikerar en kraftig överrepresentation av gärningsmän med utländsk bakgrund: två tredjedelar av gärningsmännen vid dödligt våld hade utländsk härkomst, och bland de 18 individer som dömts för mord hade samtliga sitt ursprung i antingen Afrika eller Mellanöstern.
Även om Bulletins metodologiska tillvägagångssätt kan ifrågasättas, till exempel gällande urval och klassificering av etnicitet (Bulletin, 2022), kvarstår att resultaten speglar en nästan total överrepresentation som väcker centrala frågor om gängkriminalitetens orsaker. Om granskningen skulle visa sig något överdriven, exempelvis om endast 16 av 18 mördare skulle ha samma bakgrund, påverkar det i liten utsträckning den övergripande slutsatsen: andra grupper, såsom etniska svenskar, finlandssvenskar, sydamerikaner eller personer med sydostasiatisk bakgrund, är i princip frånvarande i statistiken.
Frågan om socioekonomisk status (SES) som förklaringsmodell brukar användas i debatten för att belysa mönster som överrepresentation av sk. ”utsatta” i kriminalitet (SCB, n.d.). Om SES vore avgörande, borde fattiga individer från den svenska majoritetsbefolkningen vara proportionellt representerade även i statistiken över gängkriminalitet. Trots detta lyser gärningsmän med etnisk svensk bakgrund med sin frånvaro. Detta antyder att faktorer utöver SES, som kulturella normer, religiösa normer, bristande ansvarskultur eller genetiska faktorer kan ha en avgörande inverkan. Det är särskilt intressant att vissa grupper med svaga socioekonomiska förutsättningar, såsom personer med sydostasiatiskt ursprung, nästan helt saknas i gängkriminaliteten även fast de också har utländsk härkomst till skillnad från svenskarna (BRÅ, n.d.).
Kulturella skillnader mellan grupper verkar vara undantaget för vad som är acceptabelt i samhällsdebatten. Begrepp som hederskultur har använts för att förstå mellangruppsskillnader, genetiska faktorer, som historiskt diskuterats i samband med mänskligt beteende, är knappast accepterade inom modern debatt. Därför saknas idag ett gemensamt, vetenskapligt grundat språk för att hantera dessa frågor. Tidigare analysmodeller, som SES och klass, framstår som otillräckliga i ljuset av den statistiska frånvaron av vissa grupper och överrepresentationen av andra, som inte alls speglar de socioekonomiska förutsättningarna inom respektive grupp. De fattiga samerna, finnarna, thailändarna, sydamerikanerna, svenskarna etcetera verkar inte vara särskilt intresserade av deltagande i gängkriminalitet.
En potentiell lösning för mer konstruktiva samtal är att skifta fokus från problemgrupper till förebilder. Grupper med låg representation i gängkriminalitet, såsom samer, finnar, svenskar och personer med asiatisk bakgrund, erbjuder möjligen exempel på social resiliens och normer som förhindrar kriminalitet. Hans J. Eysenck (1964) diskuterar i sin bok Crime and Personality hur personlighetsdrag som låg impulsivitet och hög socialisation kan fungera som skyddande faktorer mot antisocialt beteende. Förebilder från framgångsrika grupper kan bidra till att skapa nya policyer och interventioner som främjar dessa drag. Detta kan också erbjuda en neutral plattform för att diskutera känsliga frågor utan att nödvändigtvis peka ut särskilda grupper som underpresterande, särskilt med tanke på att majoriteten inom de mest överrepresenterade grupperna inte är delaktiga i gängkriminalitet. Som tur är ägnar sig de flesta - oavsett grupp - på svensk mark inte åt kriminalitet.
Ett viktigt steg framåt vore möjligen att gemensamt identifiera och definiera de värden och principer som kan utgöra grunden för en konstruktiv debatt. Att lyfta fram förebildskulturer och socialt hållbara normer, exempelvis en kulturellt rotad betoning på personligt ansvar, kan därmed vara avgörande för att formulera lösningar som adresserar samtidens utmaningar på ett sätt som är inkluderande och mottagligt för en bred samhällsdebatt.
Referenser:
Brottsförebyggande rådet (BRÅ). (n.d.). Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Hämtad från https://www.bra.se
Statistiska centralbyrån (SCB). (n.d.). Socioekonomisk status och brottslighet. Hämtad från https://www.scb.se
Bulletin. (2022). Bulletin avslöjar: Samtliga dömda för gängmord hade utländsk bakgrund. Hämtad från https://bulletin.nu/bulletin-avslojar-samtliga-domda-for-gangmord-hade-utlandsk-bakgrund
Schlytter, A. (n.d.). Studier om hederskultur och dess påverkan på kriminalitet.
Eysenck, H. J. (1964). Crime and personality. London: Routledge.